Adelsohns u-sväng: Jag har alltid varit för bojkott

Nyhet 131216
|
Skriv ut
 Tipsa en vän
 
Adelsohns u-sväng: Jag har alltid varit för bojkott
Ulf Adelsohn hävdar att han alltid har röstat för en bojkott av sydafrikanska varor. Trots att han var partiledare när investeringsförbudet och importförbudet av jordbruksvaror togs 1985, i strid med Moderaterna.
– Det var mycket dumt i så fall.

Debatten om Moderaternas agerande under

apartheidregimen i Sydafrika har tagit ny fart. Fredrik Reinfeldt företrädde Sverige vid minnesstunden för Nelson Mandela och höll dessutom tal i Storkyrkan till Mandelas minne.
Carina Hägg (S) och Lars Ohly (V) krävde att Reinfeldt skulle be om ursäkt för partiets agerande. 
Tidigare moderatledare avfärdar kravet.
– Moderaterna har alltid tagit avstånd från apartheid. Vi har däremot varit oense om med vilka medel systemet borde bekämpas, säger Bo Lundgren till SvD.
– Vi tog avstånd från apartheid men på ett annat sätt. De ska inte försöka monopolisera detta. Gå tillbaka och se vad vi sa och gjorde, det var mycket entydiga avståndstaganden från apartheidsystemet. Att påstå något annat är att fara med osanning, säger Carl Bildt till TT.

Frågan har varit extra känslig ända sedan AiP 2011 rapporterade om att Moderaterna i sitt nya idéprogram gav intrycket att partiet gick i bräschen i kampen mot apartheid.

Nu ändrar Ulf Adelsohn, partiledare 1981–1986 under sanktionsdebatten, historieskrivningen igen.
Adelsohn, hävdar i SR Studio Ett 6 december (18 minuter in i programmet), att han inte minns att det ens var någon votering i riksdagen om Sydafrikapolitiken. Eller att Moderaterna aktivt skulle ha försökt stoppa en bojkott.
– Det minns jag inte men jag minns 1967 i Stadshuset då kommer jag ihåg att jag röstade för bojkott. Det har jag gjort i hela mitt liv.
– Eftersom jag varit partiledare så är det ganska tydligt att det fanns en del ledande moderater som tyckte det var rätt med bojkott.  

Adelsohn tar dock inte avstånd från uttalandet i Aftonbladet, från 1985, det år sanktionsutvidgningen beslutades:
– Om vi bojkottar deras varor blir ju de stackars negrerna utan jobb, sa Adelsohn vid ett företagsbesök.
I artikeln är det tydligt:
”Ulf Adelsohn ställer inte upp på en svensk bojkott av sydafrikanska varor”.
Detta var också Moderaternas linje i riksdagen 1985.
– I så fall tycker jag att de gjorde fel, om jag ens röstade med då, om jag var i kammaren, säger Adelsohn till Studio Ett.
– Det var mycket dumt i så fall.
 

Till Adelsohns försvar kan sägas att frågan om fullskalig handelsbojkott (1986/87:110) först beslutades 1987, då Adelsohn precis hade avgått. Men när beslutet om ”förbud mot investeringar” (1984/85:56) och importförbudet av jordbruksvaror (1985/86:52) togs 1985 var han fortfarande partiledare. Det var alltså dubbla voteringar, där Adelsohns  moderater röstade emot.
Moderaterna, ledda av Bildt, röstade emot en handelsbojkott.


Adelsohns moderater röstade inte bara emot utan skrev en egen motion där de som enda parti i riksdagen motsatte sig sanktioner. Både Carl Bildt och Bo Lundgren skrev under motionen. En tredje undertecknare var Inger Koch, som var med och skrev det nya idéprogrammet 2011. En fjärde var blivande utrikesministern Margaretha af Ugglas, som hade ekonomiska intressen i företaget Sandvik som var aktivt i Sydafrika.
I motionen -84 tog Moderaterna mycket riktigt avstånd från apartheid. Däremot ansåg inte Moderaterna att apartheid var ett så allvarligt förtryck att det kunde motivera sanktioner.
”Det är inte hållbart att säga att just en form av förtryck eller förtryck i ett speciellt land är särskilt motbjudande”, skrev Bildt.

Moderaterna såg inte apartheid
som den stora symbolfrågan för mänskliga rättigheter oavsett ursprung. Det markerade partiet redan i Sydafrikautredningen 1978. Ledamoten Astrid Kristensson (M), även kallad ”batongmormor”, anförde att det var ideologiskt betingat att säga ”att Sydafrika genom sin raspolitik är unikt”.
”Sydafrika är inget särfall i världen. l en rad andra länder i vår omvärld existerar likaså för människor outhärdliga förhållanden. Det är förvånande att många av dem som ivrigast förfäktar att Sverige skall vidta åtgärder mot Sydafrika praktiskt taget aldrig föreslår åtgärder mot de uppenbara orättvisorna i andra länder.”

De ”uppenbara orättvisorna” Kristensson avsåg var kommunismen. Ulf Adelsohn säger till Studio ett att han anser att det rådde apartheid även i öststaterna, men att Sverige där valde en annan linje.
Det kalla krigets logik gjorde att M-riksdagsledamöter i stället valde att engagera sig för Unita i Angola, trots att Unita fick stöd av apartheidregimen i Sydafrika. En av dem var Göran Allmér som startade ”Angolahjälpen”.
”Jag har svårt att förstå varför högern måste trassla till det hela tiden kring sin historia. Det kalla kriget är slut, apartheid är borta, Vietnamkriget är över. Den världsbild dåtidens aktörer utgick ifrån finns inte längre. Varför inte bara säga ’Vi ber om ursäkt, vi hade fel’?”, skriver Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg på sin personliga blogg.
 

En annan försvarslinje från Moderaterna är att det var först efter frigivandet 1990, då Berlinmuren dessutom hade fallit, som Mandelas demokratiska trovärdighet kunde säkerställas. Men Moderaternas kritik mot sanktionerna fortsatte ända in på 90-talet.
I mars 1990 släppte Sverige sanktionerna mot Namibia efter dess självständighet. Då motionerade Moderaterna återigen om att slopa sanktionerna, trots att apartheid inte var avskaffat utan skulle bestå i ytterligare några år, vilket också alla andra partier i utrikesutskottet markerade.
”Antiapartheidrörelsen i Sydafrika [har] betonat att sanktionerna mot Sydafrika bör fortsätta så länge som apartheidsystemet består.”

Moderaterna har genom åren fått kritik för att prioritera Nato och EU-samarbetet före FN. Men när det gällde Sydafrika framhöll partiet benhårt vikten av att respektera FN, där frågan blockerades i säkerhetsrådet. Sanktionerna stred mot folkrätten, enligt Bildt.
Ulf Adelsohn säger nu att historien har visar att bojkott var rätt väg.

Så långt vill dock inte Bildt gå.
– Hotet om sanktioner kan ha spelat en viss roll. Men det avgörande var den interna förändringen i Sydafrika. Det samlade internationella moraliska trycket tror jag var viktigare än spelet med svenska investeringar som jag inte tror betydde så mycket, säger Bildt till TT.
Samtidigt som nu Reinfeldt och Bildt hyllar Nelson Mandelas storhet har den moderata biståndsministern Hillevi Engström beslutat att stryka utvecklingssamarbetet med Sydafrika 1 januari 2014.
Jan Söderström
jan.soderstrom@sap.se
Foto: Bertil Enevåg Ericson Scanpix/TT