Fler avhopp från regeringens välfärdsutvecklingsråd

Nyhet 121104
|
Skriv ut
 Tipsa en vän
 
Fler avhopp från regeringens välfärdsutvecklingsråd
Göran Hägglund kritiserar S-förslaget till kvalitetslagar inom välfärden.
Samtidigt hoppar fler ledamöter av regeringens välfärdsutvecklingsråd i protest mot att bolagens intressen sätts före kvaliten. Rådet föreslår nya pengsystem och nya marknader.

Regeringens välfärdsutvecklingsråd har fått skarp kritik för sin ensidiga sammansättning av privata vårdföretagare. Nu blir slagsidan ännu allvarligare. Läkarförbundet och Handikappförbunden, liksom tidigare Kommunal, hoppar av i protest.
– Rådet förespråkade i princip att all drift skulle läggas i privat regi, säger Ingrid Burman ordförande i Handikappförbunden.
– Det fanns agendor där som inte var klart uttalade, säger Läkarförbundets ordförande Marie Wedin.

I december avslöjade AiP att den riskkapitalbolagsägda omsorgsjätten Attendos VD Henrik Borelius, trots vanvårdsskandaler och förlorade kontrakt på äldreboenden, samtidigt var rådgivare till regeringen. Välfärdsutvecklingsrådet ska ge regeringen ”stöd i frågor som rör kvaliteten inom och utvecklingen av välfärden inom vård- och omsorgssektorn”.
Oppositionen krävde i riksdagen att socialminister Göran Hägglund (KD) agerade. S talade om ”jävsförhållanden”, V om ”korruption” och MP ville ändra rådets sammansättning så att det ”speglar ett allmänintresse”.
Redan rådets första rapport blev omstridd. Rådet föreslog full etableringsfrihet inom alla välfärdsmarknader och att kommunerna organiseras i beställar-utförarsystem. Rådet klagade över den bristande insikten av behovet av vinster i välfärden:
”Förståelsen av behovet av vinst eller överskott i verksamheten är ibland inte särskilt utbredd ens bland de politiska beslutsfattarna.”

Borelius föreslog i en egen bilaga att privata företag får obligatorisk utmaningsrätt på all kommunal verksamhet i samtliga kommuner.
En av få fackliga ledamöter, Kommunals ordförande Annelie Nordström, reserverade sig och hoppade av. Sammansättningen omöjliggjorde en seriös kvalitetsdiskussion, menade hon.
– Regeringen gav sig ut för att vilja ha råd om hur man skulle skapa bättre kvalitet i välfärden. Men det handlade i stället om hur man ska ändra på regler så att det blir lättare för företag att ta sig in i välfärdstjänsterna, sa Annelie Nordström till AiP.

Före sommaren kom rådet med sin andra rapport. Som en direkt konsekvens av den har ytterligare två ledamöter hoppat av. Läkarförbundets ordförande Marie Wedin koncentrerade sig på att i rådet ta upp medicinska kvalitetsbrister i vården av äldre.
– De äldre far illa i särskilda boenden och hemsjukvården på grund av att det inte finns tillräckligt med läkarmedverkan. Är man sjuk så behöver man en namngiven läkarkontakt, så att det blir en kontinuitet och en samordning av olika insatser, säger Marie Wedin.
Men hennes synpunkter i arbetsgruppen togs bort ur  slutrapporten.
– När det kom till slutsammanställningen var det fem eller sex nyckelpersoner som hade ett möte där de tvättade de här texterna. Då förändrades de kraftfullt. Vår grupp kom till slutsatser som jag absolut inte tyckte vi hade pratat om, säger Wedin som menar att några få personer i rådet styrde innehållet.
Ordförande Signhild Arnegård Hansen hävdar däremot i rapporten att ”rådet erbjuder ett forum för diskussion mellan olika aktörer för att nå samstämmighet, förståelse för varandras uppdrag och förutsättningar”.
En bra äldrevård är inte bara att privatisera vårdföretag, enligt Wedin, som alltså ville lyfta den medicinska kvaliten. Det välfärdsrådet föreslog för att utveckla hemsjukvården var ett pengsystem som följer individen och går direkt till utföraren och inte via huvudmannen i kommun- och landsting.

Även Handikappförbunden, den enda brukarorganisationen, har lämnat rådet. Detta på grund av att rådets rapport helt tar ställning för privat drift.
”Valfrihetssystem bör vara huvudalternativet för offentligt finansierade tjänster som riktar sig till individer om man långsiktigt vill främja innovationer”, skriver rådet bland annat.
– Jag ingick i en arbetsgrupp där vi mest diskuterade kvalitet. Men när man sedan lades ihop med andra arbetsgrupper fanns det så tendensiösa inslag av att man ska konkurrensutsätta all verksamhet. Då tar man ställning för en driftsform och det gör inte vi, säger Ingrid Burman ordförande i Handikappförbunden.

Avhoppen, som alltså 

alla reagerat mot att företagsperspektivet satts före kvalitet, innebär att den privata slag-sidan i Välfärdsutvecklingsrådet ökar än mer. Rådet leds av Signhild Arnegård Hansen, tidigare ordförande i Svenskt Näringsliv. Där sitter 15 företagsledare och branschföreträdare, ytterligare en arbetsgivarchef och de ideella företagen Famna.
Kommunsektorn företräds av SKLs toppmoderat Anders Knape och en KD-politiker, samt två landstingsdirektörer från borgerligt styrda Stockholms och Jönköpings län. Inga rödgröna politiker.
Utöver dessa 22 ledamöter finns i rådet en kommundirektör från S-styrda Umeå och nu endast en facklig, Vårdförbundets Anna-Karin Eklund.
– Jag vidhåller att detta är en bred sammansättning. Alla kan förstås inte vara med. Det är en stor grupp som diskuterar väldigt öppet sinsemellan, sa Göran Hägglund till AiP efter Kommunals avhopp.
Om kritiken mot bristen på kvalitetsfokus sa Hägglund:
– Kvalitet diskuteras inom välfärdsutvecklingsrådet förstås, men rådet är inte det huvudsakliga instrumentet när det gäller att utforma politik.
Jan Söderström
jan.soderstrom@sap.se

 

 

Rådet föreslår nya pengsystem

Välfärdsutvecklingsrådets andra rapport innehåller få förslag om kvalitetssäkring utan handlar till stor del om stabilare ersättningssystem till de privata välfärdsföretagen.
Hemsjukvården och folkhälsan pekas ut som nya marknader.


I rådets rapport
avhandlas kvalitetsfrågan endast kort:
”Vi anser att regeringen bör ta initiativ till en nationell organisering av resurser som kan användas av kommuner och landsting som stöd för uppföljning och granskning av vårdgivare.
Rapporten handlar om stabilare ersättningssystem till de privata välfärdsföretagen, kompetensförsörjning, innovationer och exportmöjligheter.
Ersättningssystemet bör, enligt rådet, bli mer sammanhållet över landet och understödja utförare ”med kvalitetssystem och starkt fokus på brukarnöjdhet” samt ”belöna initiativ inom forskning, utveckling och innovationer”.

Välfärdsutvecklingsrådet vill bland annat ha en särskild ”hemsjukvårdspeng” som följer med individen och går direkt till utföraren och inte via huvudmannen i kommun/landsting.
Rådet förslår att regeringen tillsätter en kommission för att även utforma ett marknadsanpassat ersättningssystem för tjänster inom folkhälsa som kan skötas på distans från hemmet.
Rådet ska lämna sin slutrapport i december 2012.

Socialminister Göran Hägglund kallar S-förslag till lagar för att säkra kvalitet i välfärden och begränsa vinsterna för ”Löfvens nådastöt mot människors vardagsmakt”. Att ersätta utförare för ”reella behov och de kostnader som finns” är i praktiken ett vinstförbud, enligt Hägglund i DN.
LO kräver att regeringen tar ansvar för kvaliteten.
Skandalöst att regeringen sitter tillbakalutad och ser på medan arbetarrörelsen utreder missförhållandena och tar fram genomförbara lösningar på vad som borde vara regeringens huvudvärk”, skriver vice ordförande Tobias Baudin i Expressen.
Jan Söderström
 

 

Information prenumeranterSenasteNummer