Borgrapport varnar för M-bidragslinjen
Anders Borg hävdar att höjt tak i a-kassan de tre första månaderna kostar 30 000 jobb. Beräkningarna får skarp kritik från TCO och LO.
Den rapport Borg stöder sig på kritiserar även Borgs egen politik, för att vara riktig bidragspolitik.
– När vi räknar på det så skulle en höjning av a-kassan under de tre första månaderna kosta uppemot 30 000 jobb, sa finansministern i Ekots lördagsintervju 8 september.
AiP har begärt ut den rapport som Borgs uttalande grundar sig på. Finansdepartementet hänvisar till ”Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas?” från april 2011 där effekterna av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen analyseras.
I en allmän beräkningsmodell står där att ”om ersättningsgraden minskar med 10 procentenheter minskar jämviktsarbetslösheten med 1,2 procentenheter”.
Det är detta, i kombination med en annan beräkning, att det oförändrade taket i a-kassan skulle ha bidragit till 30 000 jobb, som Borg stöder sig på.
I avsnittet om beräkningsmodellen i Borgs rapport står vidare att ”forskningsläget… inte har nått någon konsensus kring storleken på effekten”.
Hela rapporten inleds: ”Notera att bedömningarna är behäftade med stor osäkerhet”.
TCO har invänt att det inte finns några studier, baserade på svenska tidsserier, som visar detta. Dessutom, om modellen stämmer, skulle jämviktsarbetslösheten ha sjunkit 4,6 procentenheter sedan 1991, med tanke på a-kassans utveckling.
Det påpekar TCOs chefsekonom Göran Zettergren i en kommentar med den talande rubriken ”Borgs strid med väderkvarnarna”.
– Sverige har haft väldigt generösa ersättningar och nu ska vi strama upp det lite grann. Vi ska inte strama det mer men det är för tidigt att börja tala om att man nu kan höja a-kassan, hävdade Borg i lördagsintervjun:
Men Borg gör precis tvärtom:
Taket har legat still men i själva verket har ersättningsgraden sänkts med fem procentenheter 2006–2011, eftersom lönerna ökat, enligt Borgs egen rapport.
"Åtstramningen" fortsätter, totalt 7,1 procentenheter under Borgs tid som finansminister (2006–2015).
Det är alltså en blandning av osäkra bedömningar, bakåt och framåt i tid, på kort och lång sikt samt av termerna sysselsatta och arbetslösa, som Borg bygger sina siffror om a-kassan på.
”Reformerna inom arbetslöshetsförsäkringen påverkar arbetsmarknaden på flera sätt och det är mycket svårt att göra en fullständig bedömning av politikens samlade effekter”, står det i rapporten.
Borg var dock inte osäker i Ekot utan förklarade att kopplingen mellan höjt tak i a-kassan och ökad arbetslöshet tvärtom var en av de säkraste som fanns.
LOs chefekonom Ola Pettersson kallar det för ”Kalle Anka-siffror”. Detta eftersom bara var tredje arbetslös får ersättning från a-kassan och av dessa har varannan redan facklig inkomstförsäkring upp till 80 procent av lönen. Skulle höjt tak för kanske 65 000 personer leda till att 30 000 jobb försvinner?
– Jag vill se uträkningen. Jag vill veta om finansdepartementet har tagit hänsyn till hur arbetsmarknaden ser ut och vilka försäkringar folk har – eller om de har gjort en Kalle Anka-uträkning, säger han till tidningen Arbetet.
I den rapport som finansdepartementet hänvisar till finns inga hänsyn till inkomstförsäkringar. Däremot är den särskilt tydlig på ett område – och där underkänns Anders Borgs egen politik.
Den differentierade arbetslöshetsavgiften, som Borg införde, med högre avgift för kassor med högre arbetslöshet, för att dämpa lönekraven, har inte påverkat lönebildningen, konstaterar rapporten.
”Nettoeffekten av reformen bedöms vara noll.”
Socialdemokraterna vill nu avskaffa arbetslöshetsavgiften, i sitt budgetalternativ, för att göra det billigare att vara med i a-kassan.
A-kassan stramas inte bara åt varje år utan blir också svårare att kvalificera sig till. Borgs egen rapport varnar för att inkomstrelaterade försäkringar ersätts av riktiga bidrag, socialbidrag.
”…ett ersättningssystem med höga marginaleffekter, vilket i så fall borde ha negativa effekter på sysselsättningen.”
Rapporten ger också Magdalena Andersson (S) rätt när hon säger att a-kassan är en bra ”automatisk stabilisator” för ekonomin:
”Det är också i samhällets intresse att ha ett fungerande inkomstskydd; förutom de fördelningsmässiga aspekterna är kraftiga variationer i individers inkomster och konsumtionsmöjligheter skadliga för ekonomin.”
Jan Söderström
jan.soderstrom@sap.se