M och Carema – gemensamma intressen

Nyhet 111205
|
Skriv ut
 Tipsa en vän
 
M och Carema – gemensamma intressen
Carema skriver i sin årsredovisning att företagets ”tillväxtmöjligheter” är beroende av politikernas syn på ”outsourcing inom vården”.
Nu ifrågasätts Caremas många kopplingar till Moderaterna.

”Den hjärtlösa välfärdsstaten”, så heter den debattbok om en privatiserad välfärdsmarknad och ökade inslag av välgörenhet som Moderaternas tidigare förste vice partiordförande Staffan Burenstam Linder skrev 1983. Den blev en bibel för den tidens Muf:are, dagens M-ledning. En som gärna citerade den var nuvarande socialförsäkringsministern Ulf Kristersson (M).
Det var därför symboliskt att sonen Göran Burenstam Linder 1999–2000 blev ordförande för Grannskapsservice AB, ett bolag för entreprenadkontrakt inom äldreboende och hemtjänst som Carema Vård och Omsorg AB köpt av HSB, och som senare blev Carema Care.

 

Stellan Ungerholm, tidigare styrelseledamot

i Carema Care och chef för Caremas affärsområde sjukvård, kandiderade för Moderaterna i kommunalvalet i Norrtälje 2010.
– Detta har inneburit en rejäl skolning i affärsmannaskap där basen varit att driva stora vinstdrivande bolag, berättar Ungerholm om jobbet på Carema i sin kandidatpresentation inför valet.
AiP har sökt Ungerholm och Burenstam Linder för en kommentar.

Dessa nya namn fogas till den långa rad av kopplingar mellan Moderaterna och vårdföretagen Attendo och Carema, som blivit kända den senaste tiden (se spalten till vänster). Tre av dessa, Gustaf Douglas, Kristina Axén Olin och Maria Borelius har samtidigt varit direkt aktiva i Moderaternas insamlingsverksamhet.

Gustaf Douglas och Kristina Axen Olin drev Rosenbadsfonden, Maria Borelius Före­tagarforum/Entre­prenörsnätverket.
Justitieutskottets ordförande Morgan Johansson (S)  ställde frågan direkt till justitieminister Beatrice Ask (M), vice partiordförande, huruvida Carema skänkt pengar till Moderaterna.
– Det är lätt att misstänka att det här samarbetet mellan Carema och Moderaterna också är finansiellt, sa Morgan Johansson (S).
Ask förnekade att så var fallet. Dagen efter meddelade Moderaterna att de går med på lagstiftning om partibidragen.



Men goda kontakter med politiker är helt avgörande för företag som likt Carema är helt beroende av politiska beslut.  Det skriver Carema Care klart och tydligt själv i sin årsredovisning. Där varnar företaget för den ”politiska risken”, det vill säga opinionen och politiker kritiska till fortsatt privatisering och vinstuttag:
”Utöver normal affärsrisk finns en politisk risk eftersom vården i Sverige finansieras av offentliga medel. Finansiering och produktion av vård är helt beroende av politiska beslut... Det innebär att Caremas tillväxtmöjligheter väsentligt påverkas av opinionen och politikernas syn på ’outsourcing’ inom vården.”

I mars 2007, efter den borgerliga valsegern, skriver Caremas ägarbolag H-Careholding i årsredovisningen för 2006 under rubriken Framtidsutsikter: ”Det politiska klimatet i Norden väntas få en positiv utveckling för privata vårdföretag.”

 


De många moderata kopplingarna till företaget Carema ställer inte bara frågan om Moderaternas hemliga partibidrag på sin spets, utan även frågor om rågången mellan politik och näringsliv.
Detta blev inte minst tydligt vid de avknoppningsaffärer som flera borgerligt styrda kommuner har ägnat sig åt. 
Så fick exempelvis Helena Jungenstam (M), (till vänster ovan) socialnämndsordförande i M-ledda Österåker, 2008 ta över kommunala Röllingby yrkesgymnasium för bara inventariekostnaden på 170 000 kronor. Första helåret gjorde friskolan en vinst på över miljonen.
Österåkers dåvarande kommunalråd Ingela Gardner Sundström (M) (till höger ovan) är ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings förhandlingsdelegation med ansvar för de kommunalanställdas arbetsvillkor.

Trovärdighetsproblem uppstår även när politiker vinner upphandlingar – när M-ledda Stockholms stad väljer att köpa omsorgstjänster av Carema Care, som har det tidigare finansborgarrådet Axén Olin (M) som rådgivare.
– Särskilt som Kristina Axén Olin medverkade till att privatisera stora delar av äldreomsorgen i Stockholm, sedan går hon direkt till ett av de stora bolagen. Det är klart att det är anmärkningsvärt, säger Morgan Johansson (S). 

Carema och liknande företag har blivit en murbräcka för mer av privata alternativ inom vård och omsorg. Företaget startade 1996 främst med verksamhet inom sjukvården. Företaget växer sedan explosionsartat genom att vinna en lång rad av upphandlingar och göra bolagsförvärv.
Det breda flora av konkurrerande småföretag inom vård och omsorg som många borgerliga politiker förutspått uteblir därmed. Istället köper några få stora aktörer med finansiella muskler upp de små.
Det visar sig snabbt att det finns vinster att göra även på äldre- och handikappomsorg. Carema Vård och Omsorg AB ha ett resultat på 23 miljoner redan 1999.

Redan nu, visar AiPs granskning, inleder företaget ett optionsprogram för ledande chefer på sammanlagt 5 000 aktier i Carema Vård och Omsorg.
Nu har även internationella riskkapitalister fått upp ögonen. I april 2005 köper brittiska 3i Group Carema Vård och Omsorg AB. 3i har tidigare bland annat köpt in sig i vårdföretag i Storbritannien och Spanien. 3i hann tredubbla insatsen innan de i sin tur sålde till det internationella riskkapitalbolaget Triton och KKR i mars 2010.


2005 delas 117 miljoner kronor ut i aktieutdelning. Enbart Carema Omsorg (senare Care) gör året därpå en vinst på 169 miljoner, en ökning med 50 miljoner jämfört med året innan.
”Främsta orsaken till förbättringen är ett omfattande effektiviseringsarbete inom Äldreomsorg”, skriver styrelsen i årsredovisningen.
Vanvårdskandalen 2011 innebär att Carema, genom alltför stor effektivisering – blöjor som vägs och lokala chefers bonusavtal om de klarar budget – själva har ökat den politiska risken och skapat en kraftigt negativ opinion om outsourcing.
Företaget tar nu professionell hjälp för att vända opinionen. Ansvarig för det arbetet är, enligt tidningen Resumé, Henry Sténson på PR-byrån Brunswick. Sténson är dessutom distriktsordförande för Moderaterna i Stockholm.

Historiskt har det funnits ett gemensamt mål mellan moderata politiker och de privata omsorgsbolagen att bryta det kommunala ”monopolet”. Ideologi och  vinstintresse har gått hand i hand.
– Man kan inte blunda för att Moderaterna har hållit riskkapitalbolagen i den här sektorn om ryggen, säger Morgan Johansson (S).
Ett av de många bolagen inom Caremasfären heter faktiskt Vårdalliansen AB.

 

Det är därför inte konstigt

att Stockholms sjukvårdslandstingsråd Filippa Reinfeldt (M) med glädje ställer upp och inviger nyöppnade Carema-vårdcentraler. Trots att hon på det viset ger uppmärksamhet och konkurrensfördelar inom kundvalet för Carema gentemot landstingets egna vårdcentraler, som hon själv har medborgarnas uppdrag att utveckla.
”Hur, undrar vi, kan Filippa Reinfeldt medverka till att en nystartad verksamhet gynnas på detta sätt på bekostnad av sina grannar?”
Det skrev fem läkare på närliggande vårdcentraler på DN debatt i oktober inför ytterligare en Caremainvigning.

Socialdemokraterna utreder nu
hur vinster i välfärden ska kunna begränsas. Regeringen hotar å sin sida med att med tvinga fram fler privata alternativ med etableringsfrihet inom äldreomsorgen.
”Senast 2014 bör alla kommuner i landet ha beslutat om valfrihet för den enskilde enligt LOV, annars bör tvingande lagstiftning övervägas, skriver regeringen i statsbudgeten.
Jan Söderström
jan.soderstrom@sap.se

Foto: JESSICA GOW/SCANPIX

 

 

M-kopplingarna till vårdbolagen

 

• Kristina Axén Olin, Stockholms förra finansborgarråd, gick direkt från storbeställare till rådgivare till Carema Care.

• Gustaf Douglas partistyrelseledamoten tjänade 642 miljoner kronor när Attendo 2005 såldes till ett brittiskt riskkapitalbolag.

• Gustaf Douglas och Kristina Axén Olin, 2:a vice partiordförande, ledde samtidigt Rosenbadsfonden, Moderaternas pengainsamling för maktskifte 2006.

• Henrik Borelius är vd på Attendo och tjänade 40 miljoner på Attendoaffären. Hans syster Maria Borelius utsågs till handelsminister 2006.  Före valet ledde Maria Borelius ett moderat insamlingsorgan riktat till näringslivet ”Företagarforum/Entreprenörs-nätverket”.

Uppdaterat 111222: AiP avslöjar

att Borelius är rådgivare till alliansen i det så kallade Välfärdsutvecklingsrådet.


• Henry Sténson, ordförande i Moderaterna i Stockholm, ska som PR-konsult sköta Caremas krishantering.

• Birgitta Holm, moderat stadsdelsnämndsordförande och kommunstyrelseledamot i Stockholm, är ny enhetschef inom Carema sjukvård.
 
• Kent Ehliasson, chef för Caremas affärsområde för personer med funktionsnedsättning, utsågs i november till ny generaldirektör för Statens institutionsstyrelse.

• Stellan Ungerholm, tidigare styrelseledamot i Carema Care och chef för Caremas affärsområde sjukvård, är M-politiker i Norrtälje.

 

• Filippa Reinfeldt, Stockholms sjukvårdslandstingsråd, kritiserades nyligen av fem läkare för att ge publicitet och konkurrensfördelar till Carema Cares vårdcentraler genom att ställa upp som invigare.

Uppdaterat 141219:  Filippa Reinfeldt, tidigare sjukvårdslandstingsråd, får jobb på Investor-ägda vårdjätten Aleris, med ansvar för affärsutveckling och lobbyverksamhet.

 

 

• Ulf Adelsohn, förre moderatledaren, satt i styrelsen för det danska riskkapitalbolaget Polaris som 2007 sålde Frösunda, ett företag i LSS-branschen. Enligt SvD gjordes en vinst på cirka 750 miljoner kronor.
– Det blev en bra affär, sa Adelsohn till SvD i mars i år.

Hur mycket tjänade du?
– Det har ingen med att göra, jag har för länge sedan lämnat politiken, svarade Adelsohn. 

 

 

Caremaklipparens
nya entreprenader

 

Caremaklippet är placerat i skatteparadis. Nu får Peter Weiderman nya uppdrag inom förskolan av Moderaterna i Täby.

 

1 januari 2010 byter Carema Omsorg 

namn till Carema Care. Företaget ger nu enligt årsredovisningen ”vård och omsorg till 9 000 äldre vid 150 enheter från Haparanda i norr till Vellinge i söder. Målet med verksamheten är att erbjuda en bra omsorg och ett bra liv åt alla som omfattas av vår verksamhet.”
Att generera vinst åt ägarna är inget uttalat mål. Men så har skett. En av Caremas grundare, tidigare
VD:n Peter Weiderman, har enligt Expressen tjänat 212 miljoner kronor på försäljningarna av bolaget. Hälften är placerat i skatteparadis.
– Vi har ju ganska blygsamma kompensationer i vår värld. Om du jämför med industrin så har vi inga höga kompensationer.
Det sa Weiderman när han intervjuades av Kommunalarbetaren 2001.

I dag är Weiderman svår att nå.

Weiderman fick också frågan om det inte kan finnas problem med ett för stort vinstkrav i äldreomsorgen?
– Det finns ett oerhört starkt samband mellan bra lönsamhet och god kvalité i verksamheten.
– Har vi ett projekt som går med negativt resultat är det nästan undantagslöst där vi har problem med kvalitén.
Det går inte att piska fram resultat, det går inte att få folk att springa fortare. Springer man fortare och börjar slarva med de gamla mår man dåligt och då blir det ingen bra vård.
Weiderman förklarade också att affärsidén är att verksamheten finansieras med skattepengar, inte med privata försäkringar.
– Det har varit och är ideologiskt viktigt för oss. Det som är den grundläggande styrkan i den svenska modellen är att vi kanske har världens mest jämnt fördelade vård.

Det ger också en större kundbas.


När Weiderman lämnade Carema tog han jobb inom den nyligen avreglerade apoteksbranschen på Vårdapoteket AB. Weiderman är dessutom entreprenör med en lång rad bolag inom skola och barnomsorg i Stockholms län, med ägarsöte i skatteparadiset Cypern.
När han 2009 presenterade sitt förskolebolag för barn och grundskolenämnden i Täby, reserverade sig Socialdemokraterna och Folkpartiet som tyckte granskningen av företaget var för dålig.

Den moderata majoriteten välkomnade dock Weidermans företag. Politikerna ska inte ha åsikter om enskilda företag i ett kundval, förklarade ordföranden Sofia Paulsson (M)  på partiets blogg.
”Om tjänstemännen anser att det är en seriös utförare som uppfyller de kriterier som vi har fastställt i nämnden och har en god ekonomi så räcker det för mig.”
1 november i år
tog Weidermans bolag över verksamheten på Mulledalens förskola i Näsbybydal i Täby.

 

Peter Weidermans goda kontakter med Moderaterna har lett till att han äger och driver friskola tillsammans med Täbys tidigare moderata kommunalråd Stefan Klåvus.

2008 köpte bolaget Rönnberg & Partners AB Videdals Privatskolor i Malmö, som driver förskola och grundskola 0-9 i stadsdelen Husie. Rönnberg & Partners ägs till lika stora delar av Anne-Sophie Rönnberg, Stefan Klåvus och Peter Weiderman via bolag. Dessa tre sitter också i styrelsen. VD för Aktiebolaget Videdals Privatskolor är Stefan Klåvus.

Företaget gjorde 2,4 respektive 2,9 miljoner kronor i vinst efter finansnetto de senaste två åren.

 

Stefan Klåvus försvarar företagens rätt att ta ut vinster ur välfärden.
– Det är konstigt att vi inte har kommit längre på tjugo år att det ska anses suspekt. Att man inte kan få fason på debatten om överskott och underskott.  Det går liksom inte att starta ett företag och tro att det är bättre att gå med underskott än med överskott. Det är en debatt under all värdighet, tycker jag.

Men det är väldigt stora överskott i vissa företag?
– Ja, då kan man fråga sig hur det kan bli det. Antingen är man så duktig att man skapar överskott eller så kan det vara så att kommunen själv har så höga kostnader att en fristående aktör lyckas göra överskott. De fristående får ju bara lika mycket pegar som kommunen, säger Stefan Klåvus.

Jan Söderström

jan.soderstrom@sap.se

FOTO: LASSE JOHANSSON

Information prenumeranterSenasteNummer