Kongressbesluten måste nu konkretiseras
Kongressen är över. Men debatten fortsätter om hur besluten ska tolkas och konkretiseras. De ökade kvalitetskraven som ska göra att friskolor och vårdföretag inte ska kunna ta ut mångmiljonvinster ska nu formuleras.
– Nu måste vi sätta oss ned och se vad det är för kriterier som vi vill slå fast för att man inte ska kunna konkurrera med lägre kvalitet, säger Marie Granlund (S) skolpolitisk talesperson.
Granlund anser att kongressbesluten som i grunden är ny politik för nästa mandatperiod, direkt stärker partiet.
– Det här gör att vi får en ökad tydlighet mot Jan Björklund (FP), säger Granlund som är mycket nöjd med att kongressen bekräftade den förnyelse av skolpolitiken som redan inletts.
Kongressbesluten är Socialdemokraternas linje i förhandlingarna med Vänsterpartiet och Miljöpartiet som ska vara klara i vår.
När det gäller skolan så kräver de höjda kvalitetskrav, liksom även det ökade kommunala inflytandet över friskole- etableringar, som kongressen beslutade om, ny lagstiftning och därför först ett regeringsskifte.
Men det finns också redan nu mycket man kan göra kommunalt för att omgående omsätta kongressens beslut, poängterar Granlund.
– Mycket är självklart sådant som ska in i skollagen. Men det finns också sådant som varje kommun själv kan bestämma. I vår kommun ska de här kvalitetskraven gälla oavsett vilken skola man går på. Det kan gälla allt, till exempel att maten ska vara näringsriktig.
Ett annat kongressbesked var att fristående skolor och kommunala skolor ska ingå i samma system. Även här finns utrymme för lokala initiativ i väntan på ny lagstiftning.
I S-styrda Norrköping har kommunen tecknat samarbetsavtal med friskolorna. Dessa garanterar att inte stänga ute elever, samtidigt får de del av kommunala pedagogiska resurser och deltar i gemensam fortbildning och uppföljning tillsammans med de kommunala skolorna.
Vinstfrågan var en av kongressens hetaste och det landade i en kompromiss att: ”Vinster ska inte kunna tas ut genom att ge avkall på kvaliteten i skolan eller genom att välja bort elever med störst behov”. Inom välfärdsavsnittet blev formuleringen:
”Gemensamma resurser ska gå till välfärd – inte till vinstuttag. För att genomföra detta krävs en ny regering som syftar till att uppnå högre kvalitet i välfärden och skärpta etableringskrav.”
Man kan säga att kongressen markerade emot vinstuttag, men valde en annan väg än förbud. Till dess kvalitetskraven är formulerade lär debatten fortsätta. När Veronica Palm, ordförande i Stockholms partidistrikt, på sin blogg kallade kongressbeslutet för ”Nej till vinstuttag i välfärden – ännu ett steg i S-politik för att möta storstadsbon!” fick hon direkt kommentaren från Stockholms läns förre riksdagsledamot Niclas Lindberg (S):
”Är det verkligen så man ska tolka kongressbeslutet. Att man vill att skattepengar ska gå till välfärd och inte till vinstuttag genom att öka kvalitetskraven och skärpta etableringskrav är väl inte samma sak som att man inför ett förbud mot att ta ut vinst?? Jag fick för mig att kongressen nu sytt ihop en kompromisslösning som skulle samla partiet, inte fortsätta splittringen.”
– Det är lite synd att den här diskussionen om regleringen av vinst lever kvar. Jag tycker inte det var det viktigaste beslutet som kongressens tog. Det handlade snarare om vad vi vill med skolan, höga förväntningar, tydligare krav, tydligare uppföljningar. Jag är väldigt nyfiken på hur just det kommer att konkretiseras, säger Robert Noord (S) kongressombud och oppositionsråd i Haninge.
Noord påpekar att socialdemokrater måste hitta en ny politikerroll i ett samhälle som har mer av privata välfärdsentreprenörer.
– Hur agerar vi för att ändå uppnå våra samhällsmål även om vi inte handgripligen kan gå in i verksamheten och styra den?
Peter Gustavsson, radikal S-debattör och Uppsalapolitiker, kallar på sin blogg kongressbeslutet för ”en klassisk S-kompromiss”, om än ”något schizofren”.
”Riktlinjernas formulering, som innebär att partiet är ideologiska motståndare till vinstuttag i välfärden, ger alla möjligheter för en rödgrön regering att lägga mer långtgående förslag än de som antagits på denna kongress”, skriver Peter Gustavsson som räknar med att den folkliga opinionen mot vinster i välfärden kommer att växa.
Jan Söderström